Pust! Äntligen. Nu har jag blivit av med den stora otympliga radiogrammofonen (Grundig 8056) från mitt dator/kontorsrum...
Efter tre veckors rengöring, fixande, trixande och vaxande, har denna pjäs blivit toppensnygg!
Jag misströstade lite när jag första gången såg den i Östervåla (då var den dessutom helt död också). Skitig dammig och aningen mer repad än jag förstått av säljaren.
Men, nu har den fått en bra plats i källaren bland andra kompisar...
Detta rum skall så småningom bli ett riktigt nostalgirum (med allt det innefattar).
Om ni bara visste vilket fantastiskt ljud denna pjäs ståtar med!
Denna radiogrammofon är ju iallafall från 1955, men den pumpar på rejält med sin 3D-klang-teknologi på FM-bandet!
Detta är något som jag inte tidigare fattat. I min enfald (då jag var yngre), trodde jag att allt äldre än 1970-tal lät illa, utan bas och utan tryck...
Tänk så fel man kan ha! Intresset för gamla radio och grammofonprylar har verkligen förgyllt mitt liv! Hoppas fler kunde fatta detta. Önskade ibland att det skulle finnas någon trevlig samlarförening på orten (eller i någon närkommun).
Jag mottar gärna förslag på personer som kan tänkas vara intresserad av en radiosamlarklubb?
Nu vill jag visa lite bilder på Grundig 8056W-3D Klang (1955):
Med sina 72 kilo i matchvikt och rätt så stora proportioner (120x89x47 cm.) blev den jobbig att få ner för den branta trappan till källaren. Men men, allt går med lite vilja...
Nu närmar sig klockan midnatt och jag känner att det är dags att förbereda sig för veckans sista arbetsdag... Bye!
