Drömmaskinen äntligen hemma!

Här ser ni en glad och nöjd ägare - Drömmaskinen Philips FX995:an är äntligen hemma!

Igår morse bar det iväg till Malmö/Lund (Hjärup) för hämtning av radiogrammofonen jag letat efter i ett års tid! Köpet var klart sedan en månad tillbaka, men den stod ju som sagt 60 mil bort (tur och retur)...
Det blev en behaglig resa ner till Skåne. Bra väder och glatt humör.
Väl på plats kom Johan van der Levin (en av Sveriges samlargiganter på radioprylar) och hjälpte mig och sambon ut med radiogrammofonen i den lånade skåpbilen. Den var verkligen stor och tung. Den är rejält byggd med maffig självsökande radiodel och fräsig grammofon med växlare för upp till tio grammofonskivor. En drömmaskin. Åtminstone för mig! Jag älskar radiogrammofoner från mitten av 1950-talet (denna var köpt 1956) med FM-radio och skivväxlare som även tar vinylskivor.
Säljarna (ett äldre par) berättade att denna köptes av hennes föräldrar till hennes brors första egna partaj 1956. Så, det verkade vara människor med gott ställt... Med dagens penningvärde kostade den 1956 ungefär 40000:-!
Väl lastad i bilen gick resan hem till Johan van der Levin och hans rara och trevliga sambo för kaffebjudning. Dom bodde i en fantastiskt välplanerad och mysig lägenhet. Dessutom med inglasad hemtrevlig och möblerad balkong (på 6:e våningen).
Jag (och kära sambon) var stumma av beundran över alla maffiga, snygga, ovanliga, välputsade gamla och framförallt välexponerade apparater som stod i lägenheten. Johan har verkligen ordningssinne...
Johan skall också ha all heder för att han funnit denna radiogrammofon åt oss, och att han tog sig tid och åka ut till oss för bärhjälp - världsklass på den bussigheten!
Tyvärr så blev inte hemresan lika angenäm som resan ner till Skåne. Det regnade kraftigt och oavbrutet mellan Lund och hem - skitjobbigt!
Den sköra lasten gjorde också att man fick köra försiktigt. Hemresan tog nästa fem och en halv timme med två korta stopp... Så, det blev en jobbig och lång dag med 65 mil i bil.
Men, idag, utvilad och på glatt humör igen, började den lilla småfixningen som Philips:en behöver. Lite smörjning av grammofon och lite justering av de automatiska skaltrådarna mm.
Och, ni skulle höra ljudet i denna! Pang bom! Imponerande ljud - inte bara därför att den är från 50-talet, utan den låter verkligen bra. Vår Grundig 9070:a och 8056:a har ju också fint ljud, men nu är det nog Philipsen som leder på poäng...
Nu är det dags att gå ut för majbrasa - väl mött!

PS. en liten obehaglig händelse från hemresan - med en hårsmån (jag pratar om en sekunds marginal) missade vi att krocka med en gigantisk älg på vägen hem. På väg ut från Hässleholm (en liten avstickare) kom den ut mitt i vägen (vid ett industriområde). Hua mig! När jag tittade bakåt i backspegeln ser jag den enorma siluetten i motljuset från bakåtvarande bil... Vi hade verkligen tur. Inte kul att få in en älg i kupén och en radiogrammofon i huvudet...DS.

Lite bilder från vår tillfälliga placering av Philips FX995:an (mellan pianot och finsoffan):

Första provkörningen gjord...

Allt blir lite bakvänt ibland. Jag fick hem radiogrammofon nummer 12 i torsdags och idag skall vi åka till Malmö/Lund och hämta radiogrammofon nummer 11 (se annan blogg).
Radiogrammofonen som anlände i torsdags (se tidigare blogg) är en Luxor med radio och skivväxlare för stenkakor.
Efter snabb rengöring och nätkabelbyte var jag nyfiken på om den var vid liv överhuvudtaget.
Tyvärr så gick det inte bra. Men, det som gladde först var att skivväxlaren fungerande felfritt! Annars brukar det vara just dom som är svåra att meka med och få i perfekt funktion...Denna pjäs har ju i allafall stått oanvänd sedan 1967...!
Men efter några minuters testning började det lukta bränt följt av lite brum i förstärkardelen och av ett kraftigt blått blixtsken! Verkar vara en av förstärkarrören eller likriktarröret som är paj...? (se bild).
Så, denna pjäs får nog bli lite micklande med innan den går som jag vill.
Nu är klockan 07.30 och jag skall väcka sambon för lite frukost. Om en timme skall vi vara på väg söderut för att hämta Philips FX995:an - mer om denna resa i morgon - trevlig helg!

Bild på rengjord skivväxlare Luxor 3RP:


Bild på förstärkardelen Luxor radiogrammofon M217W - 1949-51:

Radiogrammofon nummer tolv...

Godmorgon Sverige!
Det är tidig morgon och det är lill-lördag (delvis onsdag)...
Innan jag åker till mitt jobb ville jag skvallra lite om min nya radiogrammofon... Nummer tolv i samlingen.
Okey, jag erkänner. Jag hinner inte med. Och, nu släpar man hem ytterligare jobb!
Radiogrammofonen jag köpte igår (får den hemkörd till helgen) är verkligen smutsig! Den behöver nog mycket omsorg innan den får det utseende den hade 1949-50 när den var nyfödd...
Det är en Luxor och skivväxlaren som sitter i är av sorten "bara 78-varvare".
Ändå är den intressant. Jag älskar Luxor! Jag vill gärna ha alla de sorters skivspelare och skivväxlare man saluförde på 1940-50-talet. Inte helt lätt att hitta. Men, jag skyndar långsamt...

Nedan visar jag lite bilder från garaget där den nu står (körd dit från ett dödsbo - har stått i varmkällare innan):





Jag återkommer med en blogg om denna när den är fin och spelklar!
På återseende!

Jakten på nya prylar fortsätter...

God lördagskväll!
Tyvärr så har hela dagen innehållit massor av antiklimax. Senast ikväll med Tony Rickardssons VM-äventyr i Speedway (missad pallplats)...
Antiklimax nummer två är ett förväntat köp av en radiogrammofon i paket med 100 stenkakor. Radiogrammofonen var verkligen inget att ha medans stenkakorna är av tveksam art...
Men dagens verkliga antiklimax var ett besök på en mega-loppis på östkusten (ingen nämnd, ingen klämd...).
På detta ställe såg jag och min sambo en stor samling radiogrammofoner i höstas. Tyvärr så var inte säljaren riktigt anträffbar då, annat än på telefon genom frun. Man fick då en antydan om att han minsann inte skulle skänka bort några saker...
Idag när vi åtta månader senare besöker samma ställe och samma radiogrammofoner står kvar blir man lite sugen att få någon med sig hem. Men, säljaren är verkligen en konstig och knepig sort!
En Saba Mainau (http://www.radiomuseum.org/r/saba_mainau_musiktruhe_9.html) samt en liten fin Luxor radiogrammofon på smala ben gav mig ha-begär. Men, denna tråkiga obstinata man svamlar något om att han minsann inte vill bli lurad av någon samlare och att jag skulle sätta ett pris på dessa två...?
Visst skall väl säljaren ha ett pris på grejorna när man har en butik/loppis av stora mått? Hemskt irriterande!
Jag har länge sökt någonting av Saba. Men detta tyska märke är väldigt ovanligt i Sverige har jag märkt. Luxor:n var också ovanlig (jag har aldrig sett modellen någonstans). Det enda han var intresserad av vad att lura på oss någon sorts espressomaskin med några fåniga kaffekuddar till, för massor av pengar...? Hmmm. Ibland blir jag så förbannad på mig själv att man står som ett mähä och tar emot massor av skitsnack! Men, jag var väl naiv och trodde att radiogrammofonerna skulle bli mina... Pust!!!
Att man dessutom blir överbjuden på allt man vill ha på Tradera, gör en lite uppgiven. Det är dyrt att bli samlare... Priserna verkar stiga uppåt, eller hur?
Nej, nu får jag trösta mig med det jag har och ladda upp för kommande helg. Då skall förhoppningsvis Philips FX995:an komma hem (tillsammans med något annat fynd - kanske).
Jakten fortsätter. Oförtrutet. God natt alla ni som läser detta (från en något irriterad dalmas)!

Jag blir så jävla frustrerad!

Ursäkta språket! Men jag blir så sur... Idag skruvade jag med en grammofon som jag gärna skulle vilja få fart på. Ingen ovanlig sort, bara en Luxor RT från mitten av 1950-talet.
Men, hur bär dom sig åt som förstår hur sådana här fungerar?! Den snurrar och växlar, men stannar efter en stund (fast motorn brummar). När jag drar i skivtallriken smäller det till och allt släpper för en stund. Samma procedur uppstår gång på gång... Suck!
Hur skall man kunna lära sig detta? Jag är så imponerad av alla andra samlare som verkar så duktiga. Efter en timme tröttnade jag. Gick upp till datorn istället och avreagerar mig...
Mekaniska fel borde ju vara lättare för mig än elektronikfel. Trodde jag... Jag har flera andra maskiner med små defekter. Man provar sig fram - gång på gång på gång... Men ofta får man ge sig pga. okunskap. Frustation!
Men, mitt mål är att en dag kunna ståta med en imponerade maskinpark, precis som flera av mina samlaridoler...
Några bilder på den krånglande grammofonen (Luxor RT):


En bild från källaren igen...

Jag kan annars avsluta med en positiv nyhet. Idag fick jag ännu en Luxor-broschyr på posten (Traderaköp). Denna var tryckt 1956 (och borde vara 1957 års modeller).
Det som slår mig när jag bläddrar i denna är att det gick fort utför med designen och den robusta möbelkvalitén man hade bara några år tidigare...
Klockan är nu 22.25 och lite kvällskaffe skulle sitta fint innan nerbäddning - väl mött!

Påsken snart över...

Go´kväll folk...
Påsken närmar sig sitt slut och ledigheten likaså. Ibland kan det vara jobbigt att få för mycket ledighet... Allt man skulle företa sig, blev aldrig av...
Jag har precis satt mig en stund vid datorn. Laddat radiogrammofonen i mitt "datarum" med tio gamla stenkakor och laddar upp för en stunds bloggning...
Igår kväll lade jag mig en stund i sovrummet för lite radioavkoppling. Klockan 21.00 på lördagar går det ett program på P4 som heter "Da Capo" med Anders Eldeman. Otroligt trevligt! Mer av sådant på radion och TV:n!
Jag minns programmen "Nattsudd" med Svante Grundberg och Björn Wallde på 80-talet med samma positiva känsla. Nattsudd skulle gärna SVT få sända i repris igen, eller varför inte sälja på DVD istället för allt annat skit som finns på marknaden, eller hur?
På tal om radiomannen Anders Eldeman. Han blev den lycklige köparen till Lars-Göran Frisks samling av grammofonskivor (mannen med radioprogrammet "Skivor från Vetlanda") när Lars-Göran gick ur tiden för några år sedan. Jag träffade en äldre man i Vetlanda i somras som berättade att skivornas antal var nära 100000 och vikten runt 6500 kilo... Då bleknar ens egna lilla samling av grammofonskivor...
Att det finns entusiaster som Anders Eldeman och andra "Stolliga" människor som håller på med gamla prylar är väl ändå en sorts samhällsinsats, eller hur? Om ni inte lyssnat på radioprogrammet "Da Capo" någon gång - gör det!
Idag gick jag och min kära sambo en långpromenad. Ett kärt område att besöka så här på våren är förstås festivalområdet (Hultsfredsfestivalen) nere vid sjön Hulingen.
Vattennivån i sjön verkar rekordhög, med vatten långt upp på kända stråk under festivaltid. Annars känns det overkligt varje år att detta område förvandlas från hembygdspark till ett festområde för 35-40000 personer! Man blir imponerad av alla människor som år in och år ut sätter av massor av gratistid för att göra Sveriges största musikhändelse. Själv tillhör jag de få som var med redan första året 1986. Festivalen har utvecklas lite sedan dess... (nästan lika många funktionärer nu som betalande första året...).
Nu till något helt annat. Arbetet med radioapparaterna går långsamt framåt. De stora omflyttningarna i källaren har tagit en del kraft och tid senaste tiden. Men nu är den gamla soffan ute ur nostalgirummet. Vi har tillfälligt ersatt den med en soffa och fåtölj i klassiskt 60-tals dansk form. Något måste man ju sitta på när man vill lyssna lite på apparaterna.
Här är ett par bilder på de tillfälliga nya sittmöblerna (från slutet av 1960-talet):

Nu skall jag ner i källaren och fixa till två stycken tavelhyllor till - väl mött...

Liten morgonfundering...

God morgon everyone!

Klockan är 06.20. Det är torsdag morgon. Hmmm, känner mig verkligen seg och trött. Många sena kvällar har det blivit sista veckan. Igår blev det "datorsupport" hos en bekant utanför Vimmerby hela kvällen...
Längtar så mycket efter tid. Mycket tid, över... I förrgår flyttade vi runt lite saker i källaren. Allt för att få bort en stor 1800-talsbäddsoffa som står i vårt kommande nostalgirum. Hela källaren känns som en stor 15-bricka (minns någon denna lilla leksak från förr?).
Jag kommer i och med omflyttningar få mer plats över till mekarverkstad också - jippi! Trots att källaren (delvis inredd och 156 kvadatmeter) är stor så har vi så mycket prylar överallt... Det står flera stackars apparater som väntar på ett omhändertagande... Tid som sagt, det tar tid att hålla med med gamla prylar.
Nostalgirummet är fortfarande väldigt provosoriskt. Sittmöbler och en del lampor skall naturligtvis bort. Fler hyllor skall upp och två gamla fina 40-50-talsfåtöljer med passande pelarbord skall in. Allt tar sin tid... Som det ser ut nu kan man ju iallafall sitta där nere och spela lite skivor samt lyssna på radio (skön avkoppling).
Hur har ni andra det? Har ni speciella rum för prylarna?

Här kommer lite bilder från från källaren (kommande nostalgirummet och mekarverkstan´ - som sagt, allt väldigt provisoriskt än så länge...)

Min sambos lilla hund från 50-talet...tillsammans med en lite ovanlig och snygg Conserton (1953) och en liten Luxor Luxorita från 1956...

Här ser ni bland annat en Blaupunkt Riviera från 1957, en AGA 2021:a från 1950, en Luxor Tripp strandradio med spegel (1953), en kristallmottagare LM Ericsson från slutet av 1920-talet samt en Skantic Magnefon-Sekretär från 1954. Den gräsliga lampan skall bort så småningom...

Min sambos gamla 1800-talssoffa som skall ut... Tung som fan... Här skall sittmöblerna stå...

Här har jag satt upp två smala hyllor för lite exponering av olika prylar. Kastade upp lite tillfälligt. Väggbilder likaså. Allt skall väl bli bättre framöver. En liten början iallafall.

Känner mig ganska privilegierad eftersom vi har ganska stor källare. Här skall bli en bättre mekarhörna är det tänkt. Lite hyllor skall upp bara...

Liten översikt på "min" del av stora förrådet (på 40 kvadratmeter). Här står flera apparater på väntelista...

Nu kan jag sluta leta...

I snart ett års tid har jag letat efter drömmaskinen nummer ett. Äntligen har jag blivit bönhörd... Radiogrammofon nummer 11 är på väg in...
Den springande inspirationen till mitt påbörjade samlande kom när jag förra vintern/våren råkade surfa in på en hemsida. Hemsidan tillhörde en ung duktig och pedantisk samlare. Denna person, trots unga år, har betytt mycket för mig. Hans fina hemsida med välfotograferade gamla apparater i toppskick fick mig att gå i taket av glädje. (Kolla själv på länken bredvid - www.johansoldradios.se).
Wow! var var min första omedelbara tanke. Så här fina apparater vill jag också ha. Nu!
En alldeles speciell apparat blev jag överförtjust i vid första ögonblicket. Det var en radiogrammofon från Philips med namnet FX995 från 1955-56.
En sådan vill jag ha. Nu! Det var omvälvande för mig som hade dålig koll på gamla apparater. Att det funnits så fina pjäser, det hade gått mig helt förbi.
Men, denna underbart snälla Johan, har äntligen hittat en till mig också! Efter ett års letande har den äntligen dykt upp... Allt är klart och den skall hämtas i slutet av denna månad - Mmmm underbart!
Visst har det dykt upp en och annan likadan på diverse annonser, men dom har alla varit ganska skraltiga och trista i skicket (eller för dyra och för långt bort).
Visserligen, vi köpte något av ett substitut i höstas när vi köpte en annan liknande apparat från Philips (FX804 från 1951-53). Den är också bedårande vacker, men, den har inte alls samma schwung i ljudet som denna...
Med en rörbestyckning på 17 rör och en storlek på 125x88 centimeter imponerar den...

Här är några bilder på min kommande skönhet (fått per E-post):


Längtar så hemskt mycket till dagen vi får hem denna.
Radiogrammofonen köptes tydligen ny 1956 av säljarens svärföräldrar. Dessutom har den stått i finrummet i 50 år som finmöbel (därav skicket). Ofta har ju gamla apparater annars hamnat i vedboden eller i något garage/källare (hua mig!)
Alla kvitton och instruktioner finns även bevarade. Skivspelaren brukar ofta krångla på Philips:ar från denna tid, men denna spelar tydligen bra med fint ljud i gamla som nyare plattor.
Så fort denna kommer hem så skall jag återkomma i min blogg om detta.

PS. Jag hittade följande lilla inlägg om ovanstående radiogrammofon på ett holländskt radioforum DS.

" this beautiful machine is the console version of the better known
BX998. It dates back to 1955, when its price was about 2800
guilders which was more than the price of a small car at the time"

Bye!

Snygga radioannonser...

Jag älskar reklam! Speciellt reklambilder för radioapparater och radiogrammofoner.
Svenska Luxor (från Motala) tycker jag har dom bästa och mest genomtänkta annonsbilderna.
Reklambyrån som anlitades på 50-talet måste ha haft många duktiga medarbetare.
Luxors annonser är så genomtänkta. Snygga möbler prydnadssaker och textilier runt apparaten.
Idag tänkte jag visa några av mina favoritannonser just nu:

Luxor Mignon radiogrammofon 1949:


Luxor Magnat (radiogrammofon med trådspelare) 1952:


Luxor Magnefon-Sekretär 1952:


Luxor Haupt och Luxor Empire radiogrammofoner 1954:


Luxor Turist batteriradio 1952:


Att få tag på radiokataloger/broschyrer från 1940-50-talet (min favoritperiod) har visat sig vara ganska dyrt... En del betalar många hundralappar för en broschyr som på 50-talet var gratis i radiohandlarens broschyrställ...
Jag har strategin att skynda långsamt. Bättre att lägga pengarna på bättre apparater än papper...
Hur som. Till det kommande nostalgirummet skall jag försöka samla på mig många och snygga reklamprylar och annonsbilder. Arbetet med det har precis bara börjat...
Nu är klockan midnatt och ögon känns grusade igen. Väl mött alla samlarkompisar och andra som läser detta...

Lite skivfynd...

Om man nu skall ha lite schyssta nostalgiprylar så krävs det lite gamla coola skivor från förr. Eller hur?
Problemet är att det inte är alltför lätt numera att fynda. Professionella uppköpare och andra storsamlare verkar dammsuga marknaden på stenkakor och vinylskivor (kanske lite överdrivet påstående, men ändå).
Men ibland hittar även vi lite guldkorn. Skall man ha gamla grammofoner så kräver det gamla fina hederliga skivor. Det är alltid någonting speciellt med att spela skivorna på tidstypiska radiogrammofoner. Ni som inte provat, köp en radiogrammofon själva, dom är fantastiskt snygga och roliga att äga...
Lite bilder på de nya skivfynden:





Nedanstånde LP (25 cm. - 10") är från 1950. Måste vara i vinylens första år som stor skiva?




Annars känns det lite trögt just nu med radioapparaterna. jag har flera som väntar på sin genomgång och rengörning. Trots att det är jättekul så blir det lite jobbigt ibland att de stackars apparater står i källaren och mår dåligt...

Dåliga kunskaper om förr...

Nu är jag tillbaka igen... Lite trött efter några hårda dagar på jobbet (det är inget vilohem att vara rörmokare)...
Idag tänkte jag berätta lite runt "dumburken", alltså TV:n.
Visserligen, jag har aldrig varit något för TV. Men, den förnöjer väl ändå ibland. Eller hur?
Det som retar mig just nu är alla gamla reaktionära gubbar som tycker att det där med digital-TV är skräp. Dessutom blir man tvungen att investera i en ny "hårdvara"...
För dom som var med redan på 50-talet minns nog samma vända när Sveriges Radio gick över till UKV-bandet (FM). Alla gamla radioapparater blev omoderna i ett nafs.
Men, då, på 50-talens mitt, kunde man komplettera sin gamla radio och radiogrammofon med en box, så kallade UKV-tillsats... Så tvånget med att köpa nya prylar har funnits länge.
Vem minns inte TV2-tillsatsen en del TV-apparater behövde i slutet av 1960-talet?
Nog om detta. Sedan jag intresserat mig för nostalgiprylar (ganska färskt intresse), har jag gång på gång fått omvärdera mina kunskaper om "förr".
Jag trodde i min enfald att TV:n var en 40-talsuppfinning som kom till Sverige 1956...
Att den uppfanns på 20-talet och var utbredd långt tidigare än 40-talet chockar mig lite...
Hade det inte varit för andra världskriget så hade nog hela världsutveckling idag legat ytterligare 10 år före.
Jag vill gärna visa lite bilder på TV-apparater från Berlin-mässan 1935 (Berlin hade lokal-TV på den tiden). Är dom inte snygga?:


Jag har länge letat efter en 50-tals-TV till vårt nostalgirum. Problemet är att hitta någon fungerande och framförallt snygg modell. Men, den som söker han finner...